Rotera karta i Open Orienteering Mapper

Här är ett försök att beskriva hur man roterar en orienteringskarta i Open Orienteering Mapper så att man får magnetiska norr uppåt. Jag skrev ner det här mest för att inte glömma bort hur jag ska göra nästa gång jag får problem med georeferering och kartans rotation. Men det kanske kan vara intressant för andra att läsa också.

En orienteringskarta ska vara roterad mot magnetiska norr. Dvs. norr på kompassen ska vara jäms med papperskanten. Men vi ritar normalt kartor i SWEREF 99TM. Detta är nödvändigt (eller iaf praktiskt)  för att kunna använda exempelvis laserdata på ett enkelt sätt.

Koordinatsystemet SWEREF 99 TM är kartesiskt vilket innebär att y-axeln inte pekar mot norr överallt. Det finns en viss vinkel mot verkliga norr som varierar beroende på var i landet man befinner sig.

Utöver det finns alltid en magnetisk missvisning eftersom magnetiska nordpolen inte ligger på den “verkliga” (geografiska) nordpolen. Dessutom flyttar den magnetiska nordpolen sig långsamt.

Vi har alltså tre olika norr att hålla reda på:

Vinkeln mellan koordinatsystemets norr och verkliga norr kallas Meridiankonvergens enl. Lantmäteriet och kan beräknas här:

https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/gps-geodesi-och-swepos/Om-geodesi/Geodesitjanster/Berakna-meridiankonvergens/

Meridiankonvergensen beror på var man är. Det är olika meridiankonvergens på olika platser. I SWEREF99TM är meridiankonvergensen noll vid 50000m östlig.

Den magnetiska missvisningen för en viss punkt (och tid),  jämfört med verkliga norr, går att hitta här:

https://www.ngdc.noaa.gov/geomag/calculators/magcalc.shtml

Den totala skillnaden mellan koordinatsystemets norr och magnetiska norr kallas i OOM för Grivation.

Grivation = Meridiankonvergens + Magnetisk missvisning.

Georeferera.

Det första man gör när man skapar en ny karta är att georeferera. För att få koordinatsystemet SWEREF 99TM anger man EPSG kod 3006 vilket är exakt samma sak. (Det går även att definiera som proj4, SWEREF 99 TM = EPSG:3006 =proj.4 +proj=utm +zone=33 +ellps=GRS80 +towgs84=0,0,0,0,0,0,0 +units=m +no_defs)

Sen anger man en referenspunkt. Lämpligen en punkt ungefär mitt på kartan, det har ingen större betydelse var det är men viktigt är så klart att man kan verifiera positionen. Antingen genom en egen inmätning med GPS eller genom att kolla på t.ex kso.etjanster.lantmateriet.se, eller genom laserdata. Så det är klokt att välja en punkt som är lätt att identifiera på flygfoto, kanske ett hörn på ett hus eller en vägkorsning.

Mapper beräknar meridiankonvergensen automatiskt när man anger en referenspunkt. Det märks genom att grivationen ändras när man ändrar koordinaterna för referenspunkten. Om man valt EPSG:3006 (SWEREF 99TM) och anger en koordinat på 15 grader öst (Ö=500 000m) kommer man få grivation =0. Om man anger en koordinat öster om det kommer den bli negativ och om man anger en koordinat väster om det blir den positiv.

Klicka ok och spara innan du går vidare (Det verkar finnas en bugg som gör att man inte ska ändra lutning/rotering utan att först sparad de nya inställningarna för koordinatsystem och referenspunkt.

Öppna Georeferera-rutan igen.

Den magnetiska missvisningen varierar med tiden, så den måste man mata in manuellt. Den anger man i rutan Lutning. (Det är alltså inte kartans slutliga lutning, utan magnetiska missvisningen man anger.) Man kan få hjälp genom att klicka Sökning.

Här blev magnetiska missvisningen 5.95 grader.

Summan av dessa två (magnetiska missvisningen och meridiankonvergensen) blir Grivationen, dvs lutningen mellan magnetiska norr och koordinatsystemets norr.

Det är så mkt kartan ska roteras. När man klickar ok får man frågan om man vill rotera kartan. Det vill man.

Rotera

För att få magnetiska norr att peka uppåt behöver alltså kartan roteras. Det görs under “Rotera”-menyn i mapper. Man kan även hamna där genom att ändra lutningen under Georeferera-menyn.

Normalt, om det är en ny karta och georeferingen är korrekt utförd är det bara att acceptera OOM’s förslag på rotering. Jag väljer att rotera kring referenspunkten.

Alla val under Inställningar ska vara ikryssade.

När ska man rotera?

Man måste inte rotera kartan mot magnetiska norr innan man börjar rita. Jag har inte koll på hur proffsritare brukar göra med det verka som många/vissa inte roterar mot magnetiska norr förrän det är dags att skriva ut. Själv tycker jag, ialla fall om man jobbar i OOM, att det är mer logiskt att jobba med kartan korrekt roterad från början. Framförallt för att de symboler som ska vara orienterade mot norr riskerar att bli fel/fula/konstiga om när man gör roteringen. Vilket innebär att man ändå måste göra en handpåläggning innan man kan skriva ut. Det gäller t.ex eventuell text på kartan, alla rastersymboler (grönraster, sankmarker), men även norrställda punktsymboler som torn och grupp av stenar kan hamna på ett sätt som man inte vill efter rotering, i alla fall om den är större än några enstaka grader.

Kort sagt tycker jag, som amatörritare, att det är bäst rotera kartan mot magnetiska norr innan man börjar rita. Visst är det så att magnetiska norr ändras, så rotationen måste justeras med tiden. Men i Sverige är förändringen så långsam att man kan låta rotationen vara samma i flera år innan man behöver justera.

Korrigera felaktig rotation.

Om man inte börjar med en ny karta, eller råkat ställa till något med rotationen i en karta (t.ex verkar det kunna hända saker om man öppnar en OCAD-fil, eller blandat versioner på OOM, tidigare versioner har nog haft en del buggar i georefereringen). Då kanske man måste rätta till en felaktig rotation. Har man inte stenkoll på vad de olika inställningarna påverkar kan man lätt bli galen innan man fått till det. Men i bara femtielva enkla och intuitiva steg går det lätt att rätta till:

  1. Ta reda på vilken punkt som är referenspunkt. Kolla under Georeferera-menyn. Skriv ner koordinaterna för punkten. eller högerklicka på punkten och välj “kopiera position till urklipp”.
  2. Kontrollera att georeferenspunkten ligger någonstans på kartan. Och gärna att det går att kontrollera punkten via ortofoto på t.ex kso.etjanster.lantmateriet.se. Om den inte ligger på kartan behöver punkten flyttas.
  3. Välj att visa koordinater nere till höger. Högerklicka och välj EPSG: 3006
  4. Rita linje längs koordinatsystemet. Börja i georeferenspunkten. Det finns inget sätt att mata in koordinaterna så man få helt enkelt zooma rejält och styra med musen och vara noggrann. Dra linjen söderut eller norrut till kartkanten och se till att slutpunkten får samma E-koordinat som startpunkten (samma som georeferenspunkten). Det går alltså INTE att använda funktionen att hålla nere CTRL, då får man en rak linje längs papprets koordinatsystem,  det är inte det vi vill ha nu. Vi vill ha en linje som följer koordinatsystemets meridian. Det kan ju vara så att koordinatsystemets norr och papprets “upp” sammanfaller, då kommer linjen bli helt vertikal på skärmen. Men det kan också bli en lutande linje.
  5. Nu har du en linje som följer koordinatsystemets y-axel/meridian. Alltså pekar mot koordinatsystemets norr. Den är bara till för att ge en känsla kartans rotering. När roteringen är korrekt ska den här linjen ha samma vinkel mot mot kartans norr (papperskanten) som Grivationen vi beräknade ovan.
  6. Markera ett par punkter i kartans kanter. En bit ifrån referenspunkten. Välj punkter som går att kontrollera mot kso, laserdata eller annan referens. Vägkors, hushörn eller nått annat tydligt. Håll musen över och kolla koordinaterna nere till höger i OOM. Det kan vara smart att skriva med text i kartan vilka de korrekta koordinaterna för varje punkt ska vara, då är det enkelt att dubbelkolla senare att georefereringen är korrekt.
  7. Förhoppningsvis stämmer alla punkters koordinater. I så fall, hoppa till punkt 14. Om de inte stämmer kan det bero på att kartan blivit roterad utan att referenssystemet roterats. Då måste vi först rotera kartan så att referenssystemet får rätt lutning. Sen roterar vi tillbaks kartan utan att rotera referenssystemet.
  8. För att räkna ut hur mkt referenssystemet är felroterat: tan(alfa) = a/b, där b är avståndet mellan referenspunkten (som ligger rätt) och kontrollpunkten i kartkanten, och a är hur mkt fel punkten ligger (om felet är just rotationen så bör det felet vara vinkelrätt mot linjen mellan punkterna, är det inte det så är det nått annat som är fel).

  1. Rotera kartan enl uträkningen i pkt. 8. Se till att “Justera georeferensens lutning” är ikryssad.
  2. Rotera sen tillbaks kartan med värdet från pkt. 8 men med omvänt tecken. Denna gång utan att “Justera georeferensens lutning” är ikryssad.
  3. Nu har vi inte ändrat utseendet på kartan på skärmen, men vi har roterat koordinatsystemets lutning i bakgrunden. Om man nu kollar på linjen vi ritade i pkt.4 så kommer den inte längre att ha samma E-koordinat i start och slut.
  4. Kontrollera att punkterna från pkt.6 ligger korrekt nu. (Annars är det bara att försöka igen…)
  5. Rita en ny linje på samma sätt som i pkt.4 Vinkeln mellan dessa ska motsvara vinkeln uträknad i pkt.8.
  6. Nu ska kartan roteras så att magnetiska norr hamnar uppåt. Dvs linjen från pkt.7 (alt. pkt.13) ska vara vinklad mot papperskanten med Grivationens vinkel. (Observera att grivationen som anges i OOM inte alltid stämmer. Det kan bli något konstigt som gör att den inte beräknas korrekt. Men vi har ju beräknat den själva så vi vet vad den korrekta grivationen ska vara.)
  7. Det enklaste är att helt enkelt skriva ut kartan och mäta vinkeln på linjen med en gradskiva eller kompass. grader att rotera = Grivationen - uppmätt vinkel.
  8. Rotera kartan med framräknat gradtal. Kryssa i “Justera georeferensens vinkel” för att inte förstöra georeferingen.
  9. Klart!

Om det är så att grivationen som visas i OOM inte stämmer med den grivation du räknat ut själv i så är det förmodligen en bugg som gör att det räknas fel ibland (se punkt 14). Det har i alla fall jag varit med om (OOM ver. 0.9.1). Så öppnade jag helt enkelt kartfilen i en texteditor och ändrade värdet på grivationen. Det verkar inte påverka någonting annat än vilket värde som visas i rutan för grivation. Men det känns bättre att rätt värde står där.

2020 Fredrik Lindström fg.lindstrom@gmail.com